Jag kämpar vidare med livet som vanligt.

Idag fick jag ett jobbigt sorgebesked. Tre av råttorna ifrån mina småpojkarskull har somnat in. Uppfödaren ville att jag skulle försöka vara extra uppmärksam ifall de blir extremt trötta eller liknande. Eftersom så många plötsliga dödsfall på så kort tid antagligen beror på något som gått fel i generna. Men än så länge mår alla mina små råttisar bra. <3

Dessvärre har sömnproblemen blivit värre, min PTSD visar sig allt oftare, min hudsjukdom har börjat besvära mig igen och jag är på allmänt konstigt humör hela tiden vilket oroar mig lite.Mina hälar har även dom börjat göra riktigt ont på senaste tiden. Så nu har jag börjat gå med siliconinlägg i skorna och hoppas på att det kommer hjälpa något.

Och mitt i allt så känns det som att någon vill mig något ont igen. Paranoian har börjat spela en större del i mitt liv tyvärr och det börjar driva mig till vansinne. Ska till läkaren igen nästa vecka men frågan är hur bra det kommer gå och hur han har bestämt sig för att göra med mina problem.

Hatar faktumet att jag drabbas av andras problem. Bara för att jag har jävla "missbruksgener" så kan det vara livsfarligt att ge mig någon form av sömnlindring. Det är ju bara rent av sagt idioti. Att jag inte ska ha någon chans bara för att jag har sådana "nära" missbruksgener. Hatar läget.

Men nu är det snart helg och då ska jag se till att försöka sova ut igen när jag faktiskt kan. När jag är tillbaka i den tryggaste famnen av dom alla. Hos min älskade älskling. <3