Jag saknar hästarna.

Mest lyckan förra året när jag hittade min dröm.

Drömmen som gick i kras.

Vatten.

Hav & Sjöar.

Där trivs jag som bäst.

Minnen av fina, vackra och underbara personer som lämnat världen.

Personer som betytt något för mig.

Eller nästan allt.

Minnena blir smärta pågrund av saknaden.

Men samtidigt finns glädje över att dom är på en bättre plats nu.

Ni finns alltid i mitt hjärta. <3

Min pojkvän.

Mina vänner.

Mina djur.

Musiken.

Konserter.

Fina minnen.

<3

Denna månaden är snart slut.

Men jag har hittat på massa kul skoj o mer kommer.

Till helgen ska vi se Kaptenen, trevligt värre!

Var ett tag sedan man såg honom nu så det ska bli chill'.

Sedan vet jag inte riktig vad som händer, ska försöka överleva antar jag.

Eller något i den stilen haha!

Jag ångrar hur jag har behandlat vissa personer i mitt liv.

Hur jag inte sett när dom behövt mig utan sett annat före dom.

Vänner som betyder så förbannat mycket.

Jag ändrade det och räddade situationen så bra det bara gick.

Och nu finns ni där igen mina fina änglar.

Så jävla glad att jag har er.

Puss.

11.08.2010

Min födelsedag spenderades först med småsyskon på bio.

På kvällen var det konsert på Göteborgs Kulturkalas, Hardcore Superstar.

En fin dag, massa skratt.

Och en förbannat lycklig Tina.

Ett av mina favorit minnen är ett ridläger sommaren 2006.

Jag kämpade som en galning med min favorithäst Tina.

Vi tränade hoppning, voltige, tävlade gymkhana och testade dressyr.

På varje hopptävling så lyckades jag ramla av minst en gång eller så vägrade hon.

Men på sista dagen, när det verkligen gällde och tävlingen var på riktigt.

Då klarade vi hela hoppbanan.

Visserligen utan rosett men det spelade ingen roll.

För mig var den stora vinsten att ha klarat hela banan.

Liten Tina, fri från kaos. Räddad av en stilig springare.